-Kaffeserveringen är lite väl långt borta, men som tur var har jag åtta burkar med energidryck där borta, säger Henri Lhetinen.

-Jag har inte hunnit dricka en endaste burk, påpekar han.

Lehtinen är ansvarig för att Emit-systemet fungerar och gör ett drygt 30-timmars arbetsskift.

-Jag vaknade imorse klockan sju. Vi får väl se hur långt energin räcker. På måndag morgon, kvart över fem, åker jag på arbetsresa till Norge.

Det är viktigt att dricka mycket. Jag håller mig vaken genom att konstant röra på mig. Att hålla sig varm är som tur var inte det största problemet i år, säger Pemarbon.

-Just nu är det ännu 12 grader varmt, men jag har för säkerhets skull tagit med mig vinterhalaren, skrattar Lehtinen.

-Ifjol i Kuopio var det frost på bilrutan, minns han.

Nostalgin håller Åbobon Leena Mäkipää vaken. Senast hon jobbade som volontär var år 72 -då ordnades Jukola för första gången i Pemar.

-Jag bestämde att nu är det dags igen, då jag själv inte längre tävlar.

-Då skedde starten där borta i sandgropen. Jag minns att Juha Mieto kom först till växling, berättar Mäkipää.

Men ännu har tröttheten inte överraskat.

– Det här är en intressant händelse och jag följer med i tävlingen hela tiden. Här stöter man på välbekanta ansikten hela tiden. För en stund sedan träffade jag en person som jag senast såg för 30 år sedan, säger en glad Mäkipää.

Mäkipää jobbar i fyra arbetsskift, varav den mest krävande slutar klockan nio på morgonen. Sista skiftet börjar klockan 12, så det finns ingen tid för skönhetssömn.

Evenemanget har vuxit en hel del sedan 72, men även andra stora förändringar har skett.

-Då fanns det inga datorer och allting gjordes för hand. Då var jag och granskade stämplarna.

Cirkeln sluts då Mäkipää även detta år ser till att löparna stämplar vid mållinjen.

 

 

« (suomi) Takaisin