{"id":2548,"date":"2023-03-24T15:36:45","date_gmt":"2023-03-24T13:36:45","guid":{"rendered":"https:\/\/jukola.com\/2023\/?p=2548"},"modified":"2023-03-24T15:36:45","modified_gmt":"2023-03-24T13:36:45","slug":"lasse-viren-nu-ar-jukola-nara","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/jukola.com\/2023\/sv\/lasse-viren-nu-ar-jukola-nara\/","title":{"rendered":"Lasse Vir\u00e9n: Nu \u00e4r Jukola n\u00e4ra!"},"content":{"rendered":"

– Orienteringen \u00e4r en v\u00e4ldigt fin idrottsgren. Och Juha Mieto har minsann i sina historier alltid ber\u00f6mt Jukolakavlen n\u00e4r vi tr\u00e4ffats, ber\u00e4ttar Lasse Vir\u00e9n skrattande hemmavid i M\u00f6rskom i \u00f6stra Nyland. Mars m\u00e5nad har hunnit l\u00e5ngt, men skogsterr\u00e4ngen \u00e4r vintrig.<\/p>\n

Enligt Vir\u00e9n \u00e4r Porvoo Borg\u00e5 Jukola en ypperlig m\u00f6jlighet till succ\u00e9 f\u00f6r hela \u00d6stnyland. Det handlar ju om en alla tiders j\u00e4ttebegivenhet i regionen – och Jukola \u00e4r en eftertraktad s\u00e5dan.<\/p>\n

– Nu \u00e4r det n\u00e4ra. P\u00e5 tv har jag ju ofta f\u00f6ljt med det hela, men p\u00e5 ort och st\u00e4lle har jag av n\u00e5gon anledning aldrig gjort det, \u00e4nnu, funderar Lasse.<\/p>\n

”Lasse Vir\u00e9n gjorde ju det intuitivt p\u00e5 samma s\u00e4tt som en orienterare g\u00f6r. N\u00e4r orienteraren faller, stiger han upp och bara forts\u00e4tter”.<\/em>\u00a0S\u00e5dana sm\u00e5tt humorst\u00e4nkta analyser gjordes en g\u00e5ng d\u00e5 det begav sig. Den h\u00e4r handlar ju om den fyrfaldiga OS-m\u00e4starens f\u00f6rsta guldlopp, 10 000 meter i M\u00fcnchen, d\u00e4r han f\u00f6ll kort f\u00f6re halva distansen men spurtade i m\u00e5l p\u00e5 ny v\u00e4rldsrekordtid.<\/p>\n

Visst hade Lasse Vir\u00e9n orienterat en del under sina junior\u00e5r. Men i idrottsmilj\u00f6n d\u00e4rhemma hamnade orienteringen i skymundan av vintrarnas skid\u00e5kning och somrarnas friidrott. Skogen, den kom \u00e4nd\u00e5 att bli n\u00e5gonting fundamentalt, n\u00e5got oerh\u00f6rt viktigt. Och ett visst skogsomr\u00e5de kom att bli det allra k\u00e4raste f\u00f6r honom.<\/p>\n

Den skogen har tv\u00e5 namn, Kent\u00e4nm\u00e4ki och Laivakuoppa (efter den forna hoppbackens plats). Den h\u00f6ga backen invid M\u00f6rskom kyrkoby best\u00e5r huvudsakligen av torr moskog. Mor\u00e4nh\u00f6jdens h\u00f6gsta del ligger drygt 100 meter \u00f6ver havet. P\u00e5 stigarna d\u00e4r har Vir\u00e9n l\u00f6pt mer \u00e4n n\u00e5gon annanstans. Tiotalstusen tr\u00e4ningskilometrar.<\/p>\n

 <\/p>\n

Idrottshistoriens vingslag tog fart mellan tallarna vid Laivakuoppa\u00a0<\/strong><\/p>\n

Och dessa stigar sedan! M\u00e5nga av de sm\u00e5 stigar som fortfarande finns kvar p\u00e5 omr\u00e5det \u00e4r utfunderade och gjorda av Lasse Vir\u00e9n sj\u00e4lv. Det jobbet p\u00e5b\u00f6rjade han redan som junior. Och senare, som vuxen v\u00e4rldsstj\u00e4rna, fortsatte han skapa stigar hela karri\u00e4ren ut. Barrstigar, l\u00e4mpligt behagliga. R\u00f6tterna st\u00f6rde inte alls… ocks\u00e5 p\u00e5 bana ska man ibland kunna anpassa sina steg, som Vir\u00e9n s\u00e4ger.<\/p>\n

– H\u00e4r fick man vara i lugn och ro och g\u00f6ra tr\u00e4ning och elitkarri\u00e4r. Hela barmarksperioden. Hemmet var s\u00e5 n\u00e4ra att man inte beh\u00f6vde ta bilen. Spade och yxa hade jag v\u00e4ldigt ofta med mig. Jag breddade stigar och gjorde nya, s\u00e5 det inte alltid var likadant. F\u00f6rst d\u00e4refter tog jag itu med tr\u00e4ningspasset, ber\u00e4ttar Lasse. Han s\u00f6kte omv\u00e4xling, tron p\u00e5 variation var stark.<\/p>\n

Stigningen \u00e4nda upp till Kent\u00e4nm\u00e4kis h\u00f6gsta punkt \u00e4r n\u00e4stan en kilometer l\u00e5ng. Ocks\u00e5 d\u00e5 han sprang uppf\u00f6r hela backen anv\u00e4nde han sig delvis av sina stigar.<\/p>\n

– Just i den l\u00e5nga stigningen gjorde jag ofta de allra viktigaste tr\u00e4ningspassen, minns Lasse Vir\u00e9n, Myrskyl\u00e4n Myrsky, och tittar sig n\u00e5got vemodigt omkring i den sn\u00f6iga tallskogen.<\/p>\n

Tr\u00e4naren Rolf Haikkola, en av M\u00f6rskoms stora personligheter ocks\u00e5 han, hade p\u00e5 den tiden rykte om sig som en h\u00e5rding till coach. I verkligheten s\u00f6kte han, med f\u00f6rdomsfritt bondf\u00f6rnuft, precis som Lasse, smarta och ibland ovanliga id\u00e9er i tr\u00e4ningen. Deras samarbete b\u00f6rjade, p\u00e5 initiativ av Lasse, n\u00e4r l\u00f6parl\u00f6ftet var p\u00e5 tr\u00f6skeln till vuxen\u00e5ldern.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Lasse tog som ung sin plats i \u00f6stnyl\u00e4nningarnas hj\u00e4rtan<\/strong><\/p>\n

Efter att just ha fyllt 20, p\u00e5 sensommaren \u00e5r 1969, hade Lasse Vir\u00e9n vunnit 5 000 meter i Sverigekampen, sensationellt klart. Trea i det loppet var Pekka Vasala, fyrans namn var Juha V\u00e4\u00e4t\u00e4inen. En l\u00f6partrio som skulle bli legendarisk. Resultatutvecklingen fortsatte och \u00e5r 1971 kom den unge Vir\u00e9n sjua p\u00e5\u00a0 5 000 vid EM i Helsingfors. V\u00e4\u00e4t\u00e4inen vann EM-guld\u00a0 och M\u00f6rskombon var inte s\u00e4rskilt n\u00f6jd med sin insats.<\/p>\n

Just fr\u00e5n de \u00e5ren minns undertecknad hur vi friidrottsfr\u00e4lsta barn och ton\u00e5ringar i \u00f6stra Nyland s\u00e5g det som en sj\u00e4lvklarhet att Lasse blir b\u00e4st i v\u00e4rlden. Vi ”visste” att han snart kommer att vinna n\u00e5gonting riktigt stort. Ocks\u00e5 de vuxna verkade ganska s\u00e4kra p\u00e5 saken. N\u00e4stan alla.<\/p>\n

S\u00e4rskilt gamla var vi inte d\u00e5 vi i en buss p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n n\u00e5gon t\u00e4vling p\u00e5 Olympiastadion \u00f6verrumplades grundligt. Jag tror det var \u00e5r 1970. En f\u00f6rh\u00e5llandevis k\u00e4nd lokal journalist utropade pl\u00f6tsligt, ungef\u00e4r vid \u00d6stersundom, n\u00e5gra ord vars slagkraft fortfarande k\u00e4nns: ”Tro mig, Lasse Vir\u00e9n blir nog aldrig n\u00e5gon stor idrottsman!”. Kanske han bara garderade sig och sa det f\u00f6r s\u00e4kerhets skull. Ett tjugotal \u00f6gonpar v\u00e4nde sig i alla fall mot bakb\u00e4nken under r\u00e5dande tystnad.<\/p>\n

Samma \u00e5r gav Lasse sedan morgnarna en del unikt inneh\u00e5ll f\u00f6r oss barn fr\u00e5n Borg\u00e5nejdens talrika byar. Han gick polispatrull l\u00e4ngs Biskopsgatan och s\u00e5g till att vi tryggt kom fr\u00e5n busstationen till v\u00e5ra skolor. Vi k\u00e4nde oss privilegierade. Den blivande poliskonstapeln hade praktikperiod. Och det stillsamma tr\u00e4ningsarbetet p\u00e5 Kent\u00e4nm\u00e4kis f\u00f6rtegna stigar fortsatte.<\/p>\n

De senare kapitlen, de \u00e4r verkligen historiska.<\/p>\n

 <\/p>\n

Stilla, tryggt lugn ute i den stora v\u00e4rlden<\/strong><\/p>\n

Inte egentligen mera h\u00e4r om de fantastiska \u00e5r som f\u00f6ljde. Bara en liten sann historia fr\u00e5n timmen f\u00f6re det f\u00f6rsta stora guldloppet. Det g\u00e4ller allts\u00e5 M\u00fcnchen och \u00e5r 1972. Arena f\u00f6r det hela \u00e4r en form av minimalt omkl\u00e4dningsrum d\u00e4r l\u00f6parna h\u00f6lls i olidligt l\u00e5nga och alltf\u00f6r m\u00e5nga minuter innan de sl\u00e4pptes iv\u00e4g mot sj\u00e4lva stadion.<\/p>\n

Nerv\u00f6sa v\u00e4rldsstj\u00e4rnor. Ingen h\u00e5lls stilla. Viskningar, rop, m\u00e5nga spr\u00e5k. Blickar som m\u00f6ts och som undviks. Svettiga h\u00e4nder och rastl\u00f6sa f\u00f6tter.<\/p>\n

En av finalisterna beter sig annorlunda. Han verkar lugn och tacklar situationen p\u00e5 sitt s\u00e4tt. Han sl\u00e4nger sig omkull. Dagdr\u00f6mmer kanske om barrstigars doft och om sensommarbacken d\u00e4r den viktigaste tr\u00e4ningen gjordes.<\/p>\n

Det existerar varierande versioner av just den stunden. B\u00e4st att ta reda p\u00e5 av en som vet. Hur var det Lasse, en b\u00e4nk eller golvet?<\/p>\n

– P\u00e5 golvet lade jag mig rakl\u00e5ng och s\u00e5 sl\u00f6t jag \u00f6gonen. Tr\u00e5ngt var det, ler den nu 73-\u00e5rige Lasse Vir\u00e9n s\u00e5d\u00e4r lagom lurigt.<\/p>\n

\u00d6stnyl\u00e4nningarna funderar d\u00e5 och d\u00e5 p\u00e5 hurudana de egentligen \u00e4r. N\u00e5gon kanske till och med tar dylika karakt\u00e4rsbeskrivningar p\u00e5 allvar. Lugnet hos m\u00e4nniskorna i bygden anses ibland vara i\u00f6gonenfallande,\u00a0ocks\u00e5 i problematiska situationer.\u00a0<\/em>En mindre smickrande variant torde vara\u00a0det irriterande lugnet.<\/em><\/p>\n

Lasses uppenbara j\u00e4mnmod d\u00e4r i hetluften kan f\u00f6rvisso ha irriterat endel medt\u00e4vlare. \u00c5tminstone lyfte sig den unga M\u00f6rskombon \u00f6ver de andra och beh\u00e4rskade den OS-finalen. Liksom han kom att beh\u00e4rska alla olympiska lopp p\u00e5 5 000 och 10 000 meter under hela 1970-talet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Bygdens idrottsliv fascinerar<\/strong><\/p>\n

Den fyrfaldiga olympiasegraren har ocks\u00e5 flitigt konsumerat en del idrott efter sin egen karri\u00e4r. Speciellt intresserad har han varit av att f\u00f6lja med hur den egna regionens idrottsliv och aktiva g\u00f6r ifr\u00e5n sig.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har exempelvis Akilles och f\u00f6reningens bandy kommit honom v\u00e4ldigt n\u00e4ra. Sonsonen Edvin, nu i 14-\u00e5ringarnas lag, har redan spelat i flera \u00e5r, och sv\u00e4rdottern Susanna \u00e4r pinf\u00e4rsk finl\u00e4ndsk bandym\u00e4stare.<\/p>\n

Intresset g\u00e4ller \u00e4ven den n\u00e4rmaste grannen i P\u00e4ij\u00e4nne-Tavastland, Orimattila. Ortens tv\u00e5 v\u00e4rldsnamn, OS-segraren Satu M\u00e4kel\u00e4-Nummela och EM-silvermedalj\u00f6ren Kristiina M\u00e4kel\u00e4 har ocks\u00e5 med sina karri\u00e4rer varit under entusiastisk uppsyn.<\/p>\n

\u00d6stnylands genom tiderna k\u00e4ndaste idrottare har sett en hel del av v\u00e4rlden. Som elitidrottare, globetrotter, polis, riksdagsman… All den tid han tillbringat i familjens \u00e5kerif\u00f6retags bilar p\u00e5 v\u00e4garna \u00f6verallt i regionen \u00e4r ocks\u00e5 en del av Lasses identitet. Han k\u00e4nner alla nejder och alla byar \u00f6ver vidstr\u00e4ckta omr\u00e5den.<\/p>\n

F\u00f6r Lasse Vir\u00e9n k\u00e4nns det nu angen\u00e4mt att \u00f6nska v\u00e4rldens orienterare v\u00e4lkomna till \u00d6stnyland och Ebbo. Till Porvoo Borg\u00e5 Jukola.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Text och bild Leif Lampenius<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

– Orienteringen \u00e4r en v\u00e4ldigt fin idrottsgren. Och Juha Mieto har minsann i sina historier alltid ber\u00f6mt Jukolakavlen n\u00e4r vi…<\/p>\n","protected":false},"author":121,"featured_media":2541,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-2548","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2548","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/users\/121"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2548"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2549,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2548\/revisions\/2549"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2541"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/jukola.com\/2023\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}