Jukola-stafetten är inte av en slump Finlands sommars finaste och mest stämningsfulla evenemang
Som en del av att värna tävlingens kvalitet ordnas årligen ett kunskapsöverföringsmöte där arrangörerna av sommarens Jukola delar sina erfarenheter med kommande arrangörer. I höst hölls mötet av 2025 års Jukola-arrangörer i S:t Michel. Vi från Kotka-Jukola var också på plats – från banläggargruppen undertecknad, Ari Heinola och Janne Niskanen. Tidigare år har vårt eget arrangörsår legat relativt långt bort, men nu är det cirka 600 dagar till Kotka-Jukola och ett mer intensivt arbete kan börja.
”Jukola är på lån i ett år – lämna tillbaka den i gott skick.”
Kongressen gick åter grundligt igenom hela kedjan från planering till nedmontering. Vad ingår då i banläggargruppens arbete? Kort sagt: prestationen från K-punkten till sista kontrollen är banläggarnas domän. Banplaneringen står naturligtvis i centrum, men det är inte hela sanningen. TV-kontroller, vätskekontroller, kontrollställningar, hänsyn till känsliga naturvärden och skogsbruk, kartläggning, kartpackning och numrering, kontrollvaktning – helheten ska planeras och organiseras av banläggargruppen.
Listan är lång, men bortsett från TV-produktionen är den bekant från alla tävlingar. När Jukola samlar närmare 20 000 deltagare förändras dock mycket i omfattning. Från tryckeriet beställs en lastbilslast med kartor, vilket innebär att sortering, packning och kontroll måste ske med närmast industriella processer. Till vätskekontrollerna beställs närmare 100 000 muggar samt flera kubikmeter vatten och sportdryck; utöver logistik och resurser måste vi säkerställa att inget skräp hamnar i terrängen. De stora deltagarmängderna kräver också noggrannare planering av gaffling, spårbildning i terrängen och belastning på kontrollerna. Sådant som i mindre tävlingar kan lösas i sista stund behöver här planeras i god tid.
Jukolas höga anseende präglar banläggningsarbetet. Tillsammans med VM är Jukola orienteringens främsta skyltfönster, vilket ger banläggarna ett särskilt ansvar. En A-klassig karta och goda, krävande banor för både elit och motionärer är utgångspunkt – men inte tillräckligt. TV-produktionens behov måste beaktas för att göra en fantastisk orienteringstävling till en intressant sändning. Och inte heller ”buskviskning” i radion eller medierepresentanter som fotograferar tävlingen får glömmas.
”Banläggning är, utöver själva banplaneringen, i hög grad samarbete och organisering.”
Orienterare är alltid gäster i någon annans skog, därför är markägarnas uppskattning viktig. För Kotka-Jukola har en naturinventering redan gjorts för att beakta känsliga naturvärden. Tävlingen genomförs utan att skada natur, skogs- och viltvård eller rekreationsvärden. Tillstånd för markanvändning inhämtas från varje markägare, som också bjuds in som hedersgäster. På tävlingsområdet finns hundratals skogsfastigheter – vi hoppas få se markägarna talrikt på plats i juni 2026.
Ofta hör man att banläggning i stora tävlingar handlar om kompromisser. Jag menar att det handlar om att förena olika behov. Banläggarens yrkesskicklighet är att utforma tävlingen så att varje part upplever att den gjorts med dem i åtanke. När det lyckas har banläggaren gjort sitt jobb. I hemlighet gläds banläggaren också när banornas svårighet tvingar även elitlagens GPS-prickar till olika vägval och eleganta krokar i jakt på kontrollerna.
Nog har banläggargruppen ett rejält arbete framför sig – det blev åter tydligt på kunskapsöverföringsmötet. Arbetet är lyckligtvis i gång och tempot ökar i takt med att evenemanget närmar sig. Avsikten är att då och då skriva här på bloggen om hur arbetet framskrider. Den ursprungliga uppmaningen håller vi klart i minnet: efter oss ska Jukola återlämnas i gott skick till nästa arrangör!
Banläggare för Kotka-Jukola,
Tuomas Mattila