Jukola är ett unikt tillfälle både för världens topporienterare och för amatörer, där träffas både tävlings- och konditionsidrottare i skogen berättar den mångfaldige världsmästaren och Jukolavinnaren Jani Lakanen.
– Det finns inget annat orienteringsevenemang i världen där både världseliten och de stora massorna samtidigt orienterar på samma banor. Ibland har det lett till fina möten på slutet av banan, när löparna i konditionslagen hejar på topplagen ute i terrängen. En sådan här spontan uppmuntran är unik och förekommer knappast någon annanstans. Av det kan man bli uppmuntrad men på samma gång kan det vara störande.
– Speciellt under tredje nattetappen kan topplagen möta löpare från de första etapperna. Då ser man inte så långt, när man måste koncentrera sig på att passera. En del av topplagen kan ha utmaningar i dessa situationer om man inte förberett sig på dem. De här situationerna kan man öva endast en gång i året, i Jukolastafetten.
– Man kan ändå minska på riskerna. Laget fungerar som ett team och i förberberedelsedokumentet kan man beskriva vad var och en av medlemmarna kan fundera på och uppmärksamma i sin förberedelse. Frågorna kan till exempel vara, hurudana typmellanrum det kan finnas i Jukola, hurudana orienteringsutmaningar där väntar och vad är basorienteringsuppgiften? Idrottaren kan även förbereda sig genom att visualisera en lyckad prestation och olika situationer”.
Det lönar sig att gå igenom orienteringens abc före skogsupplevelsen
Enligt Jani lönar det sig för en utövare att återkalla i minnet hur man på kartan hittar en tydlig och lätt rutt till kontrollen. I kontrollmellanrummen lönar det sig att hitta ledande objekt.
– I ekonomiskogar är beståndsgränserna tydliga objekt att använda. Höjdmellanrummen, kärrkanterna, kärrens och höjdernas gränser är också bra kartläsningsobjekt”.
– Det lönar sig att leta tydliga stigar på kartan och utnyttja dem som underlag eller observationsobjekt. Under Jukola bildas spår som liknar stigar och dessa är inte på kartan. Detta är en utmaning även för topporienterarna. Stigen på kartan kan du föregripa. Spåret som uppstått i terrängen kan verka lockande men det utmanar din förmåga att skilja på spår och stig. Spåret utmanar också din ursprungliga plan.
Träningsterrängerna utnyttjas aktivt att topplagen och även till den del av konditionslag som tagit modell av just topporienterarna.
– Var som helst i huvudstadsregionen kan man träna kommunikation mellan framförhållning och observation av terrängen i liknande förhållanden. Typterrängen och orienteringstekniken är mycket liknande som i Borgå Jukola.
– Jämfört med områden i Noux är Borgå terrängen kanske mera stenig. Där finns också mera stora stenar och därför finns alla små stenar inte nödvändigtvis på kartan. Men bör därför speciellt vara uppmärksam på stenbeskrivningen i träningsterrängerna.
Var observant – högsommarens orienteringsfest kan erbjuda överraskningar
– I Borgå Jukola kan något som kunde kallas en skogsplatå överraska. De är ett småkuperat berg i dagen områden. Det lönar att ha god framförhållning i orienteringen, om man har för bråttom upp på ett sådant här område kan det vara svårt att ta sig fast på platån. Om du inte är noggrann kan du tappa bort dig på någon av de många höjderna.
Orienteringsvärldsmästare Jani Lakanen intervjuades: 2 * VM-guld, sammanlagt 8 medaljer, VC-totalseger, 12 * FM-guld (H21) och Jukola-vinst (2016). Lärare och tränarnas tränare vid Finlands idrottsinstitut. Böcker: Suunnistus – Metsästä elämyksiä (Vappu Savolainen, Jani Lakanen, Miika Hernelahti, 2009), Polkuni mestariksi – elän kuten opetan (Jani Lakanen, 2017).
Text Markku Sormunen
Bild Jani Lakanen